<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Batxilergoko Fisikako edukiak Ordiziako Jakintza ikastolan &#187; posizioa</title>
	<atom:link href="http://jakinstein.com/tag/posizioa/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://jakinstein.com</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Wed, 25 Apr 2012 06:20:21 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator>
		<item>
		<title>Bi HZU perpendikularren konposizioa</title>
		<link>http://jakinstein.com/2007/01/10/bi-hzu-perpendikularren-konposizioa/</link>
		<comments>http://jakinstein.com/2007/01/10/bi-hzu-perpendikularren-konposizioa/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Jan 2007 14:27:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jokin</dc:creator>
				<category><![CDATA[DBHO1eko Edukiak]]></category>
		<category><![CDATA[Higidura mota ezberdinak]]></category>
		<category><![CDATA[abiadura]]></category>
		<category><![CDATA[gainezarmen-printzipioa]]></category>
		<category><![CDATA[Higidura]]></category>
		<category><![CDATA[posizioa]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jakinstein.com/2007/01/10/bi-hzu-perpendikularren-konposizioa/</guid>
		<description><![CDATA[Demagun arraunlariak ibaia zeharkatu nahi duela txalupa batean, ibaiertzekiko norabide perpendikularra hartuta. Ibaiko korronteak desbideratu egingo du txalupa eta, izatez, ibilbidea ibaiertzarekin &#945; angelua osatzen duen lerro zuzen bat izango da. Txaluparen benetako higidura honako bi higidurez osatuta dago: Ibaiertzekiko perpendikularra den HZU bat, arraunlariaren ahaleginaren kausazkoa. Ibaiertzekiko paraleloa den HZU bat, ibaiko korrontearen kausazkoa. [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://jakinstein.com/2007/01/10/bi-hzu-perpendikularren-konposizioa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Gainezartze Printzipioa</title>
		<link>http://jakinstein.com/2007/01/08/gainezartze-printzipioa/</link>
		<comments>http://jakinstein.com/2007/01/08/gainezartze-printzipioa/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 08 Jan 2007 10:30:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jokin</dc:creator>
				<category><![CDATA[DBHO1eko Edukiak]]></category>
		<category><![CDATA[Higidura mota ezberdinak]]></category>
		<category><![CDATA[abiadura]]></category>
		<category><![CDATA[gainezarmen-printzipioa]]></category>
		<category><![CDATA[Galileo]]></category>
		<category><![CDATA[Higidura]]></category>
		<category><![CDATA[posizioa]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jakinstein.com/2007/01/08/gainezartze-printzipioa/</guid>
		<description><![CDATA[Orain arte higidura sinpleak kontsideratu ditugu, dimentsio bakarrekoak. Nolanahi dela, naturan bi dimentsio edo gehiagoko higidurak agertzen dira. Higidura horiek, higidura konposatuak deritzegunak, bi higidura sinpleren edo gehiagoren konbinazioak dira. Datozen egunetan bi higiduren konposaketaren ondorioz higitzen diren hainbat gorputzen higidurak aztertuko ditugu. Jada XVI. mendean Galileok, higidura hauek aztertu ondoren, higiduren independentziaren printzipioa eman [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://jakinstein.com/2007/01/08/gainezartze-printzipioa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ibilbidea, posizioa eta desplazamendua</title>
		<link>http://jakinstein.com/2006/09/21/ibilbidea-posizioa-eta-desplazamendua/</link>
		<comments>http://jakinstein.com/2006/09/21/ibilbidea-posizioa-eta-desplazamendua/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 21 Sep 2006 07:57:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jokin</dc:creator>
				<category><![CDATA[DBHO1eko Edukiak]]></category>
		<category><![CDATA[Higidura]]></category>
		<category><![CDATA[desplazamendua]]></category>
		<category><![CDATA[ibilbidea]]></category>
		<category><![CDATA[posizioa]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jakinstein.com/2006/09/21/ibilbidea-posizioa-eta-desplazamendua/</guid>
		<description><![CDATA[a irudia: Alboan ikus daitekeen irudian, higikari bat pasatu deneko puntuak adierazi dira. Puntu horiek deskribaturiko kurbari ibilbidea deritzo. Ibilbide horretako P puntuaren posizioa determinatzeko, OX eta OY ardatzek eraturiko erreferentzi sistema aukeratu dugu. &#160; b irudia: Jatorriarekin batera P puntuak&#160; bektorea determinatzen du. Horixe izango da une jakin horretan, higikariaren posizio-bektorea. Bere adierazpen matematikoa [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://jakinstein.com/2006/09/21/ibilbidea-posizioa-eta-desplazamendua/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Higiduraren aldagaiak</title>
		<link>http://jakinstein.com/2006/09/20/higiduraren-aldagaiak/</link>
		<comments>http://jakinstein.com/2006/09/20/higiduraren-aldagaiak/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 20 Sep 2006 18:19:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jokin</dc:creator>
				<category><![CDATA[DBHO1eko Edukiak]]></category>
		<category><![CDATA[Higidura]]></category>
		<category><![CDATA[desplazamendua]]></category>
		<category><![CDATA[erreferentzi sistema]]></category>
		<category><![CDATA[espazioa]]></category>
		<category><![CDATA[ibilbidea]]></category>
		<category><![CDATA[posizioa]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jakinstein.com/2006/09/20/higiduraren-aldagaiak/</guid>
		<description><![CDATA[Higiduraren oinarrizko magnitudeen analisiarekin hasi aurretik, adibide sinple batean oinarrituz, ahalegindu gaitezen lehenik topatuko ditugun kontzeptuen lehen hurbilpen bat egiten. Har dezagun horretarako konpas bat eta ahalegindu gaitezen paper gainean, partikula batek deskribaturiko higidura adierazten. O puntu batean konpasaren orratza jarri ondoren, marraz dezagun AB arku bat. Arkua marrazterakoan konpasaren muturrak paperak zehazten duen planoaren [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://jakinstein.com/2006/09/20/higiduraren-aldagaiak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Erreferentzi sistema inertzialak</title>
		<link>http://jakinstein.com/2006/09/15/erreferentzi-sistema-inertzialak/</link>
		<comments>http://jakinstein.com/2006/09/15/erreferentzi-sistema-inertzialak/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 15 Sep 2006 17:17:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jokin</dc:creator>
				<category><![CDATA[DBHO1eko Edukiak]]></category>
		<category><![CDATA[Higidura]]></category>
		<category><![CDATA[erreferentzi sistema]]></category>
		<category><![CDATA[posizioa]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jakinstein.com/2006/09/15/erreferentzi-sistema-inertzialak/</guid>
		<description><![CDATA[Erreferentzi Sistema. Higidura Mekanika fisikaren arlo nagusietako bat da. Bertan gorputzen higidura mota desberdinak aztertzen dira, oreka egoerak edota higidura horiek sortzen dituzten indarrak eta energia, maila mikroskopiko (atomo, molekula, ioi&#8230;) nahiz makroskopiokoan gertatzen diren gorputzen erlazionatutakoa. Mekanikaren zati garrantzitsuenetako bat ZINEMATIKA da. Bere helburua gorputzen higiduraren azterketa da, berau definitzen duten magnitude intrintsekoak behatuz, [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://jakinstein.com/2006/09/15/erreferentzi-sistema-inertzialak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

